Wednesday, May 25, 2011

Om ni blundar och tänker på löneförhandling, vad ser ni framför er då? Blunda rå och testa.

Färdig? Jaha, ni såg en chef vid ett skrivbord som sa "du får 26000". Du säger "28000" och så blev det 27. Eller något liknande. Så här kan det se ut för mig: "vi har inga pengar, men det blir en rolig fest!", "vill ni vara med på en samlings-cd, ni kan ett gratis ex!", "vi publicerar gärna din krönika, men kan inte betala för den", "skulle du vilja komma över klippa min gräsmatta med en nagelsax, som tack kan du få en klapp på axeln". Min ingång i det här brukar alltså vara att förhandla om att jag ska få någon slags ersättning överhuvudtaget medan motparten hävdar att det är bättre att jag jobbar gratis. Diskussionen är alltså verkligen en löne-förhandling, eftersom det är själva lönens existens eller inte som förhandlas.

Kanske borde man köra rolighets-argumentet själv, konfrontera varenda nisse som vill ha betalt, och förtjänar det, med argumentet "gillar du inte ditt jobb, din snåla jävel". Eller överföra detta synsätt till de betalda jobb man också gör: göra avdrag på fakturan för allt som har känts meningsfullt. Inte ska jag ha betalt för det där inte, det var ju så roligt! Stoppa undan de där pengarna! Ingen diskussion, den där notan tar jag hand om!

No comments: