Hanet var här tidigare idag. Jenny verkar bli lite trött när vi kommer igång med vår hatglädje. Jag försökte kicka igång han på tv-sportens idiotiska användande av "gå mot guld" och "gå för medalj" under skid-vm, men han hade blivit för avtrubbad trodde han.

I ett intressant inlägg i debatten kring huruvida Petter Northug är en gris eller inte hördes tidigare idag i ett debattprogram i P1. "Varför är vi så taskig mot grisen jämt?" frågade sig en engagerad medborgare och fortsatte "vad har grisen gjort för att förtjäna att bli jämförd med en norsk guldmedaljör?" Programledaren Täppas höll med - taskigt är det - innan han avslutade samtalet med ett "nöff-nöff". "Nöff-nöff" svarade medborgaren förvånat.

Men Northug (grisen/vargen) alltså: jag tycker inte att segergesten var så ful. Det är värre att han ska gnälla på svenskar varenda gång han inte vinner. Svenskarna som däremot är bra sportföredömen: dels för att de hyllar vallamannen både när det går bra och dåligt och dels för att de är så präktiga. Även om det kan stå en lite upp i halsen med rosiga, rejäla killar som inte är rädda för att ta i, speciellt när man kommer från ett skidåkarrike som Jämtland, så är präktighet ändå mer subversivt än vad kaxighet är. På samma sätt som twee är mer punk än vad punk är.