Saturday, December 22, 2007

Imorgon fyller jag 27. Har inte precis panik inför det eftersom jag alltid tänker mig ett år innan. Så imorgon blir jag 28.

Wednesday, December 19, 2007

Ni få ha överseende, jag orkar inte formulera mig nu. Orkar inte heller strukturera upp det jag vill säga.

---

Så här ska det se ut: man växer upp i en småstad, hatar småstadsmänniskor, flyttar till en storstad, blir en ny människa, åker hem över jul och är hon i "Masjävlar", föraktar "svennar" och jobbar sig upp i hierarkin. Och så tycker man att alla äldre generationer tar för mkt plats i media och att alla yngre generationer är skrämmande.

Jag surfar ju mingelbilder från Östersund ibland bara därför att/ få mig att gott skratt. Men jag känner inte hat då, som när jag kollar mingelbilder på nöjesguiden. Vilken vidrig jävla generation man tillhör. Så fjantig! Och ju närmare människor hamnar mig utifrån socio-ekonomiska och kulturella faktorer desto fjantigare blir dem. Media och nöje. Sysslar man med något av de är man garanterat i alla fall lite fjantig. Bor man dessutom i någon av de större städerna så blir det ännu värre. Jag är närmare trettio än tjugo, men ändå beter jag mig som alla andra i min generation. Knoddar runt och låtsas som att det är naturligt att gå ut varje helg och att man fortfarande är ett barn. När man sedan adderar de till den äckliga tidsanda vi har idag där allt är sponsrat av Heineken och Vice och alla är jobbar med projekt och som konsluter då blir det bara för mycket.

I helvetet står jag skallig/rakad med dyra glasögon, i färgglad tischa, en gratisöl i handen och gör något fjantigt innehållslöst tecken med fingrarna och svarar något underfundigt och meningslöst på en enkät som görs i en tidning utgiven med stöd av Sony Ericson i syfte att skapa streetcred. I helvetet beskriver jag mig själv som en kreatör som vill sammanföra alla kreativa människor som jag känner och skapa något spännande och tillgängligt. I helvetet beskriver jag mig själv som en entreprenör inom kultursektorn. För det är i helvetet vi kommer att sluta om vi håller på med de här fjanterierna.

Fick en förfrågan om att ha med någon låt på Fred Perrys hemsida, de har sin "subculture"-rubrik som är lika ironisk som det verkar. Jag har faktiskt tänkt lite på det vilket är ett tecken på att helvetet inte är långt borta för min del.

Tuesday, December 18, 2007

2007->2008

Det här året gick snabbt, ja. Går det bara snabbare och snabbare hela tiden? Jag vill inte det, vill inte bli gammal och dö.

Det här året har varit ett jävla kukår, så det kanske är lika bra ändå. Besvikelser och seghet. Lite pengar, lite framgång, lite jobb. Det enda som är bra är att Anna verkar stå ut med mig fortfarande. Och att jag träffat Stef och PG och hela den baletten! Jag pratar ju med Stef så gott som dagligen och med PG:s telefonsvarare nästan varje dag. Tänk att jag inte ens visste att de fanns som människor för ett år sen... Svindlande. För er kompishoror där ute så kanske det här inte är märkvärdigt för mig, men jag förnyar inte mitt kompiskonto så ofta. Och jag är fan rätt lojal också. Fy fan vad jag är bra.

Nu sitter jag och eldar upp mig lite här. Det är jobbigt att vara kompislojal när alla andra är kompishoror. Fuck you, kompishoror.

Nu känns det här lite som ett tacktal, så jag kan passa på att tacka mina gamla kompisar också. Det är härligt när man får vara med er. Ser fram emot våren då både H1 och Jonny kommer att vara här! Och Björn har nog inte fått iväg sin röv till Madrid än då, det kommer att bli strålande.
Tackar även min familj, känns roligt att jag ändå träffar Klörn så ofta. Synd att inte syrran1 kunde vara här också.

Om nyskivan floppar då kommer jag nog bli tokigt. Eller ta mig i kragen!

En till värd grej det här året är att ha spelat in i studio. Det ska jag alltid göra i fortsättningen. Och alltid ta betalt för remixer. Två lärdomar.

Idag har jag spelat vibrafon, det var väldigt roligt så klart. Jag har även spelat koklocka. Vi skojade om den där sketchen trots att den är tråkig, men det hör ju till att man gör det.

Sunday, December 16, 2007

Det här debattinlägget var obehagligt. Kan inte riktigt sätta fingret på det, men det känns dräggligt på något sätt. Och väldigt föraktfullt mot de som är med i porrfilmer. Även om de vore prosituerade så tycker jag inte att man ska använda ordet hora om någon, det har ju så många fler betydelser än prostituerad. Sedan faller hela hans argumentation på påståendet att porr är svårt för ungdomar att hitta på internet.

Läste ni om nazistvåldet igen i DN? Jag hade nästan tagit mig igenom hela utan den slentrianmässiga likställandet mellan nazister och "vänstern" innan det kom i form av frågan till Kain Lönnheden på Säpo: "Vem orsakar våldet oftast, vänstern eller nazisterna?
- Både de här parterna utgör ett hot mot demokratin, de angriper varandra på grund av den andra sidans politiska uppfattningar."

Jag tycker att det är helt sjukt hur man kan likställa nazism och "vänster", alltså inte AFA, inte autonoma, inte utomparlamentariska rörelser, utan "vänster" i stort. Och att man inte gör någon skillnade mellan att de politiska uppfattningar som vänstern angriper är sådana som är förbjudna enligt lag och står i bjärt kontrast mot demokratiska värderingar. Ska man följa den här tankegången är allt arbete mot nazistiskt våld, både psykiskt och fysiskt, ett hot mot demokratin och den fria tanken. När är det okej att slåss för demokratin?

Saturday, December 15, 2007

Fan vad det tog på krafterna att fästa rockmagi på band! Jag är fortfarande trött trots att jag och Anna gick och la oss runt halv elva igår! Innan dess hade vi tagit en after-work pizza och några öl med hanet samt sett Simpsons och gett södetanden något att tänka på. Idag körde vi typ samma upplägg och tog en fika och en öl med stef innan det blev dags att åka hem och vara trött igen. Jag fattar inte vad som händer. Kanske för att jag har varit stressad inför den här veckan och har hamnat i ett post-stress läge nu. Samtidigt är jag lite stressad inför resten, så jag kanske är i ett pre-stress läge också. Man borde kunna bli trött av båda.

Nu måste jag surfa juleklappar. Dagens helvete på stan gav inte så mycket utdelning.

Men fan vad roligt det är att vara i studio, jag fattar inte hur jag ska kunna motivera mig själv till att börja jobba när jag fick en inblick i den där härligheten.

Tuesday, December 11, 2007

Kära dagbok,
det här är märkligt. Klockan är 07:26 och jag har varit vaken en timme. Har redan duschat, ätit frukost, borstat tänderna, borstat håret, läst tidningen och så vidare. Vad ska jag göra nu? Ska inte vara i studion förän om en och en halv timme. Igår gick jag och la mig halv elva, jag kan inte komma ihåg sist när jag la mig så tidigt. Måste ha varit när jag jobbade på posten.

Det var länge sedan jag tyckte något var så roligt som jag tycker att det här lickandet är. När jag vaknar på morgonen så ser jag fram emot att få spela gitarr. Anna har sovit vidare så jag har gått omkring och tänkt istället för att prata. Jag har tänkt på vilket fantastiskt instrument gitarren är. Det går att göra så mycket med den.

Jag tycker att det är rätt härligt att gå upp innan solen. Mysigt liksom. Men saknar snön, kom på imorse att jag bara kommer att få en vecka snö i år. Det är ju helt vansinne. Värre än en hel sommar utan sol.

Kom på att jag borde ha sett julkalendern, för lite julfeeling. Men den slutade alldeles nyss. Appropå det, har ni tänkt på att julen har varit ganska nedtonad i år? Det brukar ju kännas värre och värre för varje år, men i år har den inte varit så påtaglig. Svenskt Näringsliv kanske är något på spåret, vi kanske börjar tycka att julekonsumtionen är lite risig ändå. Fast jag tycker att det är väldigt gött med presenter. Tycker synd om Anna som var ett litet förnumstig barn som avsade sig tokna däringa saker när hon var tolv eller nåt. Nu är avundsjuk på mig som fortfarande får juleklappar när jag är hemma. Lillsyrran hade föreslagit att vi skulle ge varandra Vi-träd eller papperlösa flyktingar till varandra i julklapp, då blev mamma arg. Jag har närt en komunist vid min barm!, skrek hon inte. Men en viktig markering ändå, mot Grinchen-Klörn. Fast igår mailade hon mig en julelista, så lite julestämning har hon nog.

Om jag och Klara skulle få det vi önskade oss och ge det ville ge så skulle det se ut såhär under granen:

Det är roligt att vara i studion. Vi kör kontorstimmar med lite flex, idag gick vi dit till nio och körde till halv sju, sju någon gång. Åt lunch på ett ställe som Stef beskrev som "det typiska andrapriset i bingolotto, en skön golfweekend i mellansverige". Det kändes värdigt. Det ovärdiga var att vi blev ditfraktade i lastutrymmet på bilen. Kände mig som en mexikansk svartarbetare.

Man blir väldigt trött, nog för att man koncentrerar sig så mycket hela dagarna. Jag tänker väldigt mycket också, det är jag inte riktigt van vid.

Jag spelar gitarr på ett sätt som jag inte brukar göra, det är roligt. Lite hårdare och lite friare, lite mer som live. Jag kånkade ner min stärkare till studion, fick byta vagn en gång, trots att det bara är tre stationer. Testade den i studion och den lät grymt. Men jag får spela på en gammal transistorstärkare istället som ser ut som en resväska. Det låter konstigt med bra. Som om man hade tryckt in gitarren i en gammal radio. Det är väldigt roligt att främst vara gitarrist, det brukar vara en så liten del av skivmakandet för mig. Men fan vad roligt det är. Idag har jag spelat en jättefin röd Höfner och en tolvsträngad Rickenbacker.

Monday, December 10, 2007

Har ni sett Svenskt Näringsliv nya reklam? Det är en liten julesaga, Sagan om gumman som handlade för lite om en butiks-gubbe och en shopping-gumma. Givetivs handlar den om att det är viktigt att handla lite extra vid jul, att man ska inte lyssna på kultursidornas arga farbröder och gummor som påstår att konsumtion kan vara "dåligt för planeten" eller "dåligt för själen".

När den dumma gumman blir påverkad av kulturkoftorna och slutar handla måste grosshandlarn stänga igen. Tråkigt för gubben som blir utan inkomst och tråkigt för gumman som får en trist jul (de förutsätte givetivs att gummor inte jobbar själva utan bara shoppar). Men "än värre gick det för den fattige arbetaren på andra sidan jorden som hade tillverkat många av sakerna i gubbens affär och som inte fick jobba längre eftersom ingen köpte sakerna." Så slutar julesagan.

Det jag tycker är fascinerande är att (1) att de inte kör den gamla vanliga det-är-bra-för-Sverige harangen om tillväxt och sådant, utan har gått över till Holsteinsretorik om att barnarbete, slavarbete och barnslavarbete inte bör avskaffas och utan uppmuntras, eftersom den är en win/win för både slaven och företagaren. Att låtsas som att miljön inte mår dåligt av industriell produktion och frakt över hela världen känns ju också väldigt Holsteinigt.

(2) formen. Traditionellt använder man ju sig av sagoformen för att påpeka något absurt eller uppenbart genom att lyfta in det i ett annat sammanhang. Men den här julesagan saknade både knorr och satir. Budskapet var: "om vi inte handlar så får handlare mindre pengar", vilket illustrerades genom en saga om precis det. De gjorde sig inte ens omaket att lyfta in en talande räv eller dvärg. Kan det vara så att Svenskt Näringsliv helt enkelt har bytt strategi, då de förstår att deras flesta sympatisörer inte bryr sig om moral men gärna vill ha dunk i ryggen?

Jag ser fram emot flera julesagor på samma tema!

Sunday, December 09, 2007

Imåra ska jag "gå in i studion" på riktigt för första gången! Jag är väldigt pepp. Nervöst också, jag vet ju inte hur det här spektaklet ska sluta, med massa andra som ska spela och någon annas som styr och allt.

Idag har vi firat namnsdag igen. Anna fick saffranspannkakor (2:a advent ju), vindruvor, choklad och kaffe framför nya simpsons. Sedan fick hon en bok med diktatorers hem som pat hade tipsat om. Sedan lyssnade Anna igenom låtarna för första gången, lagom till det sista repet. Hon sa att de hade växt (eftersom det hon hade hört innan var tidiga instrumentala midiversioner är inte det så konstigt). Hon tränade till och med, så det blev ett rep utan hätska ord oss emellan. Mitt internet fittade ur (jag får använda det utrycket, jag har finska vänner), så jag slängde bort ytterligare några timmar av mitt liv på att göra om allt gång på gång tills det funkar utan att jag fattar varför.

Vi har även lagat lussekatter. Jag gjorde ett hjärta och Anna gjorde två lussefallosar. Strömmen gick under sista plåten så de blev inte riktigt klara, men det var gött ändå.

Sedan repade vi. Det börjar bli tråkigt att repa så mycket, men det låter kanske lite bättre nu än förut. Phil kom på lite roliga grejer som vi körde. Vi åt lussekatter och pepparkakor och drack glögg, kaffe och smuggelöl till det. More is more.

Sist vi firade namnsdag hade jag Martin. Jag visste att det var på gång så jag kollade inte kalendern för att bli överraskad en morgon. Och det blev jag! Det är helt grymt när man kan bli det. Att fira namnsdag så mycket som vi gör är fan ett tips! En otrolig win/win när man gillar samma saker, två gånger om år får man anledning att köpa något roligt till någon man tycker om och äta lyxfrukost och vara snälla. Iofs, ni andra par kanske kör på halvårsjubileum och alla hjärtans dag och bröllop och sånt. Det funkar nog också.

Friday, December 07, 2007

Hur hanterar en världsartist att få något slängt på sig? De flesta gör ju det inte så bra, ni har ju sett Akon Bacon hiva någon liten fjortonåring från scenen och så vidare. Min gamla hjälte, Angus Young, däremot, han vet hur man handskas med snorvalpar. Kolla på klippet här när han knycker näsan av bråkstaken.


Klockan är alltså tre när jag sitter hemma och surfar classic guitar heroes istället för att supa med barn på nef. Så blev man gubbe på riktigt.

Thursday, December 06, 2007

Tuesday, December 04, 2007

Vice Magazine sätter ner foten mot mainstreamartister och uppmuntrar sina läsare att rösta på deras favoriter, så här säger Elin Unnes till Aftonbladet:
-Vi vill representera indie-rösten, och vi vill att musiken vi älskar ska få så mycket uppmärksamhet som den är värd. Vi börjar med Rockbjörnen.

Vilka är då indieakterna som ska lyftas fram? The Studio, Elias and The Wizzkids, Familjen, Shout Out Louds, Peter Bjorn and John och Hives!

How come year after year, we accept the fact that the mainstream acts keep winning one of the biggest music awards in Sweden—Rockbjörnen?

Well, Vice has decided not to put up with it anymore!

Heja Vice, stick it to the man, som ni själva skulle säga. Det är på tiden att Hives får lite utrymme i Sverige, så illa behandlade som de är, speciellt i relation till deras begåvning.

Undrar varför Vice skriver Rockbjörnen med ö förresten? Tar inte det lite udden av deras illusion som jänkare i exil i lilla Sverige? Ska de fortsätta att vara töntigast i nordeuropa och skriva om svenska företeelser på engelska så borde de ju i alla fall vara konsekventa nog att skaffa amerikanske tangentbord och även ge alla intervjuer på engelska.
Hittade den här bilden på Tinas fejbok. David, du är våldsamt stilig, men varför heilar du? Och varför ler du som en moderat? Vad firade ni när bilden togs? Är det silverbröllop eller fyller någon kung år?



---

Läste någon DN kultur idag? På mittuppslaget hade Ed Harcourt en sida och Rufus Wainwright den andra. De hade spelat. Såg hur lika de är varandra, de är ju båda popsmedar ut i fingrarna också. Skillnaden är väl att den ena vårdar sin image som alkis och den andra sin image som bög.
Hur som helst: det var konsertrecensioer och rubrikerna var Harcourts otålighet blir magi på scen respektive Mer magi önskas för Wainwright. Ordet magi användes också i brödtexten i båda artiklarna, det här är inte så konstigt, en trött redigerare har väl plockat upp magi från de båda texterna utan att tänka på det. Men visst är det roligt hur ofta magiskt används i rocksammanhang? Skulle man vara musikintresserad utbytesstudent skulle man nog tro att ordet magiskt i svenska hade en specifik musikalist betydelse, så ofta som det förekommer.

Men samtidigt, hur ska man förklara det ögonblick då musik blir större än bara melodi, rytm, harmoni och text? Det är ju rätt märkligt, hur alla de där delarna, som kan mätas med kvantitativa metoder kan höjas upp till något sublimt, som man sa förr. Man skulle ju kunna beskriva det som gudomligt, att vi istället säger magiskt kanske är ett tecken på sekularieringen i samhället.

Monday, December 03, 2007

När jag såg rubriken om EM-lottningen i tidningen mindes jag en dröm jag hade i natt.

Jag och Nygård gick omkring i sthlm, hade inget att göra så David föreslog att vi skulle gå till Laaksos lägenhet. Högt upp i en skyskrapa låg den, med utsikt över staden. Den var stor och luftig, välstädad och med fina möbler. De bodde inte där på heltid, utan hade den mest som en repa som man inte repar i. Jag lånar toaletten då det ringer och Markus svarar, det är min pappa. Jag säger att jag ska ringa upp men han är jätteangelägen att få prata så jag tar telefonen på toaletten. Det han skulle berätta var att Lagerbäck överlägger att byta anfallstrategi eftersom lottningen är klar och vi kommer att möta Tjeckien, Spanien, Italien och Tyskland. Även i drömmen tyckte jag att farsans plötsliga fotbollsintresse var lite skumt.

I morse var jag trött, jag satt uppe och såg Gladiator igår och försökte fila lite på texterna till nyskivan. Gladiator är en ganska rolig film. Jag tänker hela tiden på att halva fotbollslandslaget valde den som favoritfilm när någon frågade för något år sedan. Jag undrar om de identifierar sig med gladiatorerna innan de släpps in på arenan och folk skriker och håller på. Eller om de bara valde den senaste filmen de hade sett, som barn brukar göra när de väljer sina favoriter.

Sunday, December 02, 2007



Jag tjänar mer pengar än både Evert Ljusberg och Nike Bent! Undrar hur de klarar sig på 27800 respektive 0 kronor per år. Jag tycker att det är svårt med min inkomst.