Thursday, March 15, 2007

Är fortfarande deppad över hur dåligt jag spelade på basketen igår. Jag ältar det lite.

Imorse skulle jag och Björn köra lite badminton, men jag var så sportbakis så att jag blev tvungen att ställa in. Sportbakis är en väldigt konstig sak, kände inte till det innan Jonny myntade begreppet och hade aldrig upplevt det heller. Där ser ni hur språket styr våra liv! Ska vi tala om symptomen för att ringa in det här? Jag antar att detta kanske mest blir ett ärende för mig och Jonny, men ändå.

Sportbakisheten kommer nästan bara då jag sportar sent på kvällen. Den föregås av att jag på kvällen innan är trött men har svårt att somna och alltid upplever att benen, och bara benen, börja hetta. Det känns som att det kryper värme inuti benen. Jag mår lite allmänt tjyvis. På morgonen varierar det, idag hade jag klassiska bakissyndrom: huvudvärk, lite yrsel och lätt illamående. Jag gjorde ett försök med tvagning och frukost innan jag gav upp, ringde Björn och ställde in och la mig för att sova en till timme. Sedan var jag tillbaka på banan igen (en väsentlig skillnad mot en mörnabaksmälla alltså). Utöver det så blir jag trött så in i norden.

Förklaringar
1, Vätskebrist. Ja, kanske ibland. Jag svettas ju som en gris vid sportande, men jag brukar hiva i mig rätt friskt med vatten också.
2, Förkylningar och annat skit i kroppen (som min pappa skulle utrycka det). Ganska troligt, om ni kollar runt om kring är så är alla sjuka nu. Den här influensan som går verkar ju inte följa någon dramaturgisk modell med klimax och sådant heller. Den bra fortsätter i sakta mak.

Idag köpte jag tre pocketar: den där Hassan-Kemiriboken, Gladiatorer (med en bild från filmen Gladiator på framsidan) och Utrota varenda jävel. Mest pepp är jag på boken med en bild från filmen Gladiator på framsidan. Annika kommenterade mina senaste böcker (en om pirater, en om maffia och en om gladiatorer) med att jag vekar ha fortsatt där jag slutade när jag var tio år. Så känns det och det är rätt fantastiskt. Varför har jag inte unnat mig det här tidigare? Anna gav mig en bok som heter Den sista bilden för tre år sen, av Sven-Olov Wallenstein. Den handlade om modernism eller postdito, kommer inte ihåg. Hon tänkte väl att vi var intresserade av sådant och det var jag väl till viss del. Den vilar fint i bokhyllan och vissa passager har jag kunnat trycka in i uppsatser. Men ändå, jag känner ingen pockande läsglädje när jag ser den. Det gör jag däremot när jag ser Piratboken eller Maffiaboken!

Den senaste romanen jag läste var Dvärgen, den var bra. Tänkte på David som jag tror har pratat om den. Den känns väldigt mycket som en bok för David. Den handlar om en dvärg hos en furste och innehåller (1) en annan tid och (2) krig och (3) bitterhet. Och en dvärg!

3 comments:

david said...

Vilken skön kille jag framstår som. Krig, förr i tin, dvärgar och bitterhet det är david i egen hög person det, läs nu barabbas också av samma författare den är om möjligt ännu bättre.

Om du vill ha mer boktips tycker jag du ska läsa svinalängorna av alakoski, finnar sprit och socialrealism, huggarna av jacobsen, krig kyla och manlig gemenskap, och den yttersta kärlekens gulag av meek, sibirien storslagen kärlek kannibalism krig och förvirring.

Jonathan said...

Jag tycker du ska läsa Sven Lindqvist-boken! Jag blir helt varm i kroppen av ilska när jag läser den. Sven Lindqvist är som en kompis som kan förklara hur saker ligger till.

Just Benvärmen är ett tydligt förtecken för sportbakisheten. Jag tror ofta att jag har feber kvällen innan den slår in.

david said...

jag måste läsa sven lindqvist det har jag inte gjort, berätta mera om sportbakis, låter intressant, om jag joggar eller simmar på kvällen är det tvärtom jag blir hög på livet